oh doris 4-ever

Efter två veckor av alldeles för mycket plugg och alldeles för lite sömn så har min hjärna gått i strejk. Kan endast åstadkomma tankar av typen “glugg, glugg, glugg, bä, bä”.

Nu ska jag försöka uthärda 50 minuter till och sen ska jag åka hem och hänge mig åt sömnen.

Om sex dagar är det årets kanske viktigaste dag: min födelsedag! Förra året den 3/11 var jag i skolan hela dagen, jobbade på kvällen och ingen som firade mig förutom några kollegor som jag mutade med kakor.

I år är därför mina förväntningar skyhöga. Jag vill bli firad exakt hela dagen.

Följande önskar jag mig i födelsedagspresent:

saker till mina nya lägenhet t.ex: fåtölj, soffa, matbord, trasmattor och gulliga prydnadsugglor.

böcker (obs läser av princip bara kvinnliga författare just nu)

upplevelser (obs ej hoppa fallskärm)

inget mer

Jag är nyss hemkommen från ett mycket trevligt bokcirkelmöte på Rover där vi diskuterade Selma Lagerlöfs “Jerusalem” och åt vegburgare. Jag kan varmt rekommendera både boken och burgaren! 

I övrigt har jag mest bara pluggat och tänkt på Lil Wayne sista tiden.

Jag lever mig in liiite för mycket med denna text:

I’ve been through it all,
the fails, the falls.
I’m like niagra
but I got right back up like Viagra.
I am agriculture.
Swagger so mean, it might insult you.
Ha, I’m like an ultra vulture.
I fuck around and catapult ya.
Torch ya, thought ya
parents taught ya.
You guys is chocha, I’m gone.
Buenos Noches.
Flow, scorch ya.
And I don’t even write.
No, author.
So, harder.
So, smarter.
All about a dollar,
like 4, quarters.
Oh, father.
Will tonight be my last?
And if so, make sure my kids see my cash,
and I know, I’m silent like an elbow cast.
And my future will be better than my past

Idag har jag promenerat till Backaplan med genomblöta kängor och tagit bussen hem i torra seglarstövlar. Är inte bra på detta med planering.

Jag har ont i själ, rygg, axlar och öron. Sov lite innan idag, med två täcken och vaknade upp och frös, men jag har inte ordentlig feber. Snälla kroppen och livet gör så att jag blir sjuk och får ur denna skit ur kroppen, så att jag på måndag kan vakna upp och känna att jag inte hatar mitt liv/mig själv och mest av allt vill sova i ett år. Jag är så trött på denna känsla.

Jag har ingen direkt livspeak idag, lägenhetskontrakts-skrivande till trots. Hatar framtiden.

Skall ägna denna dag och Jerusalem, lite olika filmer och tv-serier med queert tema och kanske en stärkande promenad. Återkommer med recension.

Har promenerat i 1,5 timmar på Hisingem. Ska fortsätta dagen med att koka bönor, grodda linser och läsa Jerusalem. Är präktigare än und3rb4r4 c14ra.

Jag vet fortfarande inte vad jag ska göra i framtiden, men jag vet var jag ska göra det. Idag var jag nämligen och kollade på världens gulligaste tvåa i Rambergsstaden, på tisdag skriver jag kontrakt på lägenheten och i början av november flyttar jag in. Jag kommer utöka min livskvalitet med 20 kvm (från 25 kvm till 44 kvm)! Och jag kommer göra detta i en lägenhet med nyslipade trägolv och superfina tapeter.

Älskar när livet ger tillbaka!!

Vad ska det bli av mig? Denna frågar slår mig ca 20 gg om dagen just nu och håller mig vaken om nätterna.

Jag trodde inte att det skulle vara såhär påtagligt jobbigt att bli vuxen och bara ha ett år kvar på sin utbildning.

Kan efter gårdagens utgång konstatera följande:

1. En majoritet i gbgs uteliv är ca 19 år och har ett bmi på under 17

2. Man blir väldigt (och ovärdigt) full av  Mariestad starköl på 50 cl-flaska

I tisdags var det debatt på Abf om prostitution, en debatt som Abf valt att kalla “Den lyckliga horan?”. Inbjudna paneldeltagare var bland annat Susanne Dodillet och Kajsa Ekis Ekman. 

Jag menar att debatten var dömd att misslyckas redan i namnet på debatten. Jag förstår ärligt talat inte varför det i prostitutionsdebatten läggs så jävla mycket energi på att analysera de prostituerade, om de är lyckliga, om de tvingats till prostitution eller inte och om de är “subjekt” eller “offer”. Varför pratar man inte om sexköparna?

Ekis Ekman försökte vid flertalet tillfällen att lyfta fram just detta: att fokus faktiskt borde ligga på torskarna och på det som möjliggör att det i stora delar av världen är acceptabelt att köpa en annan människas kropp. Tyvärr lyckades inte Ekis Ekman framföra de briljanta argument och resonemang som hon presenterar i Varat och Varan då hennes energi och ilska istället riktades mot Dodillet.

Dodillet framlade ett helt obegripligt resonemang om obetalt hushållsarbete i Tyskland. Hur detta kopplades till prostitution förstod jag dock aldrig. Sedan pratade hon en hel del om hur förkastligt det var att kalla prostituerade offer.

Jag menar att det här finns en begreppsförvirring och en analysnivå förvirring. I min värld står inte detta att vara offer för större strukturer, dvs i en analys på makronivå, i strid med att vara en agent eller ett subjekt på mikronivå. Självklart är prostituerade offer, offer i en patriarkal och kapitalistisk samhällsstruktur på samma sätt som barnarbetare i Pakistan som binds fast vid sin vävstol är offer för en kapitalistisk världsordning. Att man är ett offer betyder dock inte att man okritiskt accepterar rådande samhällsordning, att man konstant är passiv eller att motstånd saknas.

Avslutningsvis vill jag bara säga att jag tycker att debatten om lyckliga horor och om man ska få prostituera sig är TOTALT JÄVLA OVÄSENTLIG SÅ LÄNGE VI LEVER I ETT PATRIARKALT OCH KAPITALISTISKT SAMHÄLLE. Allvarligt, jag skiter i “den fria viljan” så länge jag vet att fattiga kvinnors sexualitet säljs som vara till vita rika män.

Helgen som gick, gick i svampens, teatern och ångestens tecken. I fredags och lördags plockade jag och Anton (plus familj) sinnesjukt mycket trattkantareller i skogarna kring Fullestad. Jag har ätit trattisar i någon form i 3 dagar nu. Funderar på att ta ett uppehåll idag.

I lördags kväll var jag, Anton, Linnea och Perb och såg Babel på Stadsteatern. Den handlade om krig, ångest, antiken, jesus, Freud och nakna manskroppar.

Igår hade jag ångest samt pluggade, städade och promenerade på Ramberget. Kramade ett träd i smyg för att jag kände att jag behövde ha något att hålla fast mig i.

Jag saknar min skunkdagbok. Vardaglig ångest och upprapning av aktiviteter gör sig inte lika bra i tumblrformat.

Är en sån jävla hipster. Plockade sviiinigt mycket trattkantareller igår och nu ska jag ut i skogen igen. Räknar med att bli erbjuden bloggplats på nöjseguiden/rodeo/stureplan.